Gävle, porten till Norrland.

———————————–

Den solsköna dagen den 3dje i Oktober anno 2018 begovo jag mig till Gävle. Likt många andra som för drygt 125 år sedan for denna väg till Gävle hamn för att emigrera till Amerika. (Jag tänker icke emigrera…än).
I dag tar det ca. 1,2 timmar med lokaltåget. Bekvämt skumpande på stålskenor och med elektrisk kraft. Första gången jag åkte denna bana var det ett stort frustande svart monster som stod först i tågsättet som dragare, ånglok är numera sällsynta på linjen.
Jag anlände utvilad och nyfiken på om jag skulle hitta något intressant. Kryssade lite i början mellan gatorna men kom snart ut på Drottninggatan i riktning mot boulevarden N.Kungsgatan – N. Rådmansgatan. Detta var tidigare genomfarten för norrlandstrafiken. Boulevarden är byggd som en avlång park med stadsteatern i norra änden och Gavleån i söder. På torget var det full fart, mycket folk och kommers i torgstånd, hälsingelingon för 250 Kr per tio Kg. Duvorna, de allestädes närvarande duvorna och gråsparvarna var här tränade att tigga lite påfluget, de ställde sig framför fötterna när den inköpta hamburgaren förtärdes. Någon brödsmula hittade de tydligen för fler kom.
Fortsatte efter min instinkt mot Boulognerskogen och hamnade vid nuvarande stadsparkens södra sida. Här fanns lite fågel att fota, dock mest gräsänder. En kopp medhavd té efter burgaren passade bra här i solen vid spelande änglar. Nåja de var tysta statyer i skyn. På andra sidan Gavleån står konserthusets runda huskropp.
Det kom en grupp personer (4) som ville att jag tog en bild med deras telefon på gruppen. Jag fick telefonen överlämnad och sprang genast iväg, de såg förfärade ut, men jag stannade genast och smålog lite lurigt. Det slutade med ett par bilder de verkade nöjda med.

Nästa år kanske jag fortsätter in i parken utmed Gavleån upp mot regementsplan. Eller ner mot inre hamnen, ..